Ja, mina vänner. Jag har gjort det. Det där som man inte ska göra egentligen. Det som alla tycker illa om, förutom de som gör det, för enligt dom är det coolt. Flashloopar är inte coolt. Men likförbannat har jag mer eller mindre förälskat mig i en. Inte bra alls. Jag har, sedan jag såg den första gången, predikat om just Amazing Horse till i stort sett alla jag träffat. Jag har sett den vid minst två tillfällen per dag sen dess, olika länge varje gång, med ett personligt rekord på ca två timmar. Har jag blivit en /b/-person? Jag lägger med en länk här till loopen, så får ni bedöma själva...

Amazing Horse

---

Nu är det inte långt kvar tills vi åker. Eftersom klockan är efter tolv, så är det ju den 10e nu, vilket innebär att om fem dagar så åker vi. Väldigt blandade känslor, lite som en berg-och-dal-bana. Ibland så känns det rätt jobbigt att bara åka ifrån familj och vänner sådär hipp som happ, och ibland så längtar jag till den 15e så mycket att det nästan gör lite ont i mig. Men nu är det dags snart, och även om man kanske inte erkänner det riktigt än så börjar resenerverna sätta in lite. Tur att jag har emil med mig, så vi kan lugna varann lite iaf :)

Imorgon ska vi iväg med familjen på 70årskalas för farmor(grattis så mycket!) och efter det är det en avskedsfest i miniatyr hemma hos emil. Det är faktiskt planerat med ett festrum och ett fotbollsrum, för dom som vill se sverige-danmark också.

Detta var nog allt just nu, återkommer förmodligen på söndag, kommer nog inte ha så mycket tid att skriva imon nämnligen.

Puss!